Kategorier
Inlägg

Jobba hemifrån som en expert – mina 14 bästa tips

Nu är det många som kanske uppmanas eller rent av tvingas att jobba hemifrån. Jag la ut en tråd på twitter med mina 8 bästa tips för hur man blir expert på att jobba hemifrån, och när regeringen sedan gick ut med rekommendationer om att så många som möjligt bör jobba hemifrån så la jag till ytterligare 6 tips specifikt för hela team som jobbar hemifrån. Här kommer nu hela listan i en version för bloggen.

Jag har jobbat hemifrån i över tio år och byggt en framgångsrik karriär trots begränsade möten ansikte mot ansikte. Dessa är mina bästa tips:

  1. Skaffa dig en gå-till-jobbet-rutin. För min del är den enkel, jag lämnar ungarna på skolan och går sedan hem igen och brygger en kaffekanna. Det är viktigt att inte bara vakna och börja svara på mail samtidigt som man fortfarande äter frukost i morgonrocken för då suddas gränsen mellan jobb och ledig tid ut och du blir mer stressad.
  2. Ta på dig snygga arbetskläder trots att du sitter ensam hemma. Tro mig, detta gör skillnad i hur du upplever dig själv och din vilja att göra en bra insats. Du blir även mer socialt tillgänglig och har lättare för att lyfta luren och ringa en kollega eller starta ett videomöte. Sen hjälper det dig ytterligare att skilja på jobb och fritid.
  3. Välj en plats som du kan fokusera på och som inte förknippas med fritid. Helst ett eget kontor eller skrivbord, men om du inte har ett separat rum så åtminstone en plats där du har en bra arbetsyta. Undvik fåtöljen eller soffan i vardagsrummet, stor risk att du kollar twitter istället för jobbmailen då.
  4. Se till att ta minst 30 minuters promenad under dagen. Om du inte har lämning av barn på morgonen som en rutin, ta en promenad ändå efter lunchen eller en annan tid som passar dig. Att promenera hjälper dig att sortera tankar och idéer och det är vanligt att jag löser problem på arbetet när jag är ute och går. Promenader är alltså inte bara bra för kroppen utan för din prestation på jobbet.
  5. Ta hand om kroppen. Gör till exempel några yogaövningar varje dag. Jag har ett 5-minutersprogram jag kör dagligen för att mjuka upp ryggen. Styrketräna också! Har du inget hemmagym så finns det oändligt med Youtube-klipp med övningar du kan utföra med bara kroppsvikten.
  6. Gör dig synlig och kommunicera proaktivt med dina kollegor. Om ni kör Slack, skapa en kanal för ditt team och använd den! Annars skicka mail, använd Zoom, Skype eller liknande, eller lyft luren. Dina kollegor behöver dig trots att du inte är där fysiskt. Och du behöver dem.
  7. Glöm inte att äta lunch. Det är lätt att hamna i tankefällan att man måste jobba ihjäl dig för att bevisa att man gör nytta när man jobbar hemma. Det är sant att du måste jobba hårdare – särskilt på din kommunikation – men att inte ta raster gör dig tvärtom mindre effektiv och mer slötänkt. Prioritera din hjärnas välmående så kommer du även prestera bättre.
  8. När du är klar med jobbet, ha en lämna-jobbet-rutin. Packa till exempel undan datorn och byt om igen till mer bekväma hemmakläder. Detta stärker känslan av att du är ”hemma igen från jobbet” och det är viktigt med den skillnaden. Annars kan du fastna i suget att kolla jobbmailen hela kvällen. Att lära sig att jobba effektivt hemifrån handlar lika mycket om att lära sig att inte jobba ihjäl sig.
  9. Se till att alla använder samma videokonferensverktyg. Vi använder Zoom, men det finns andra. Viktigt att kunna mötas och se hela teamet, inte bara en och en.
  10. Skaffa ett bra headset. Vanliga AirPods duger bra, eller till och med sladdriga 3.5 mm-lurar. Det viktiga är att undvika rundgången när laptopens inbyggda mic och högtalare konkurrerar ut varandra.
  11. Lär dig att ställa in datorn så att den tar upp ljudet från rätt mic och skickar ut ljud ur rätt högtalare. Finns ingen värre productivity killer än att spendera första fem minuterna på ett 15 minuters standup med att folk ekar ”Kan du höra mig? Hallå…?”
  12. Om ni normalt har morgonmöte, standup eller liknande, se till att ha det via videokonferens på samma tid som vanligt. Det är viktigt att inte rucka på rutinerna. Ni behöver dessutom prata med varandra mer nu än när ni kunde prata när som helst på kontoret.
  13. Fika! Om ni till exempel normalt har fika kl 14:30 på kontoret, boka då in det i kalendern, utnyttja videokonferensen och gör det tillsammans även hemifrån. Det blir till en kul grej som kanske känns lite cringe i början, men det sociala är ännu viktigare på distans än på kontoret.
  14. Vid minsta tecken på oklarhet med team eller enskild, lyft luren eller starta videomöte som om ni var på samma kontor. Det kan kännas lite skumt att ringa hela tiden men tro mig, ni kommer vara så mycket mer produktiva än om ni försöker chatta/maila er fram till konsensus. Jag har slösat bort många timmar i chattkanaler och mailande innan jag insåg detta enkla tips.

Tänk på att hjärnan är expert på att bilda vanor så se till att skapa balanserade och bra vanor direkt med intention.

Mitt hemmakontor är en utbyggnad av vårt hus och dubblar ibland även som en impromptu musikstudio.

Jag är övertygad om att fler företag kommer vara mer villigt inställda till jobb hemifrån om tio år så se detta som smygträning inför framtiden. Lycka till! 😊

Kategorier
Inlägg

Fem starka skäl till månadssparande

Ett av de bästa sätten att komma igång med och hålla sig disciplinerad i målet att bygga en pengamaskin är att månadsspara och investera automatiskt varje månad. Här är fem starka skäl till varför du bör göra detta:

1. Det jämnar ut avkastningskurvan då du köper både dyrt och billigt.

Det är ofta som det känns dyrt på börsen och man tvekar på att köpa för att man tänker att det kommer bättre tillfällen när börsen rasar. Själv hamnar jag ofta i tankefällan att jag önskar att jag köpte för ett år sedan då börsen var billigare – utan att reflektera över att jag kanske kommer tänka exakt likadant om ett år när jag tittar tillbaka på dagens kursnivåer!

Denna tendens till att vilja tajma marknaden och titta på tidigare kursutveckling är farlig och gör att man lätt riskerar att stå vid sidlinjen i långa tidsperioder utan att köpa och därför gå miste om en stor del av den totala avkastningen man skulle fått om man slutade försöka bedöma prisvärdheten och istället bara köpte varje månad utan att tänka på det.

Ta till exempel förra året när det nästan konstant kändes som att man var på toppen av en längre börscykel. Hur många var inte övertygade om att börsen skulle rasa då? Jag känner personligen vänner som gick helt ur marknaden och därför gick miste om en ökning på runt 35% av sitt totala kapital.

Men trots det ligger så gott som alla månadsköp jag gjort på plus idag, trots Corona-raset på över 14% de senaste två veckorna. Detta kan givetvis ändras om raset tilltar men poängen är densamma oavsett framtida utveckling: köp regelbundet så gör du sannolikt en högre total avkastning på längre sikt.

Grafen ovan visar mina inköp i Spiltan Aktiefond Investmentbolag, en av mina favoritfonder då den investerar i svenska investmentbolag som historiskt har överpresterat det breda indexet OMXSCAPGI i nästan alla tidsperioder.

2. Det minskar risken för att du psykar ur och paniksäljer när börsen rasar.

En av de farligaste bovarna på börsen är du själv och ditt skakiga psyke. Det är som sagt svårt att tajma marknaden och det blir lätt dubbelt fel när du försöker agera på känslor genom att först sälja när det ser ut att rasa på börsen (som just nu) för att sedan känna ännu mer panik när börsen vänder igen och du står vid sidlinjen och går miste om uppgången. Ska du då köpa igen när det gått upp? Vad gör du då om det rasar på nytt? Det blir lätt en ond cirkel som leder till att du presterar betydligt sämre än du hade gjort genom att bara sitta still i båten och investera månadsvis i ur och skur.

3. Det ger en skön tröst att få köpa billigare när börsen rasat mycket.

Nu när börsen snabbt rasat med över 14% på två veckor är det faktiskt en tröst att tänka att de köp jag gjorde detta månadsskifte gjordes med rabatt jämfört med månaden innan. Att resonera på det sättet gör faktiskt skillnad på riktigt. Du mår bättre av att inte fokusera på hur mycket pengar du förlorat på ett ras. Det gör dig till en lugnare och tryggare investerare om du istället fokuserar framåt och gläds över att du kan investera billigare nu.

4. Det gör att investeringarna knappt märks av i vardagen.

Du får normalt lön i slutet av varje månad. Det är ett ypperligt tillfälle att sätta av en del av lönen på investeringar så du inte lever över dina tillgångar. Det bästa är om pengarna dras automatiskt från lönekontot samma dag som lönen trillar in så du inte ens märker av den delen av din inkomst. Då försvinner risken att du prioriterar konsumtion före investeringarna, vilket är en vanlig fälla många gör.

Det är förvånansvärt enkelt att lära sig att leva under sina tillgångar om man ”lurar” sig själv att man inte har lika stora tillgångar som man egentligen har. Trots att jag och min fru tjänar bra så har vi alltid levt långt under våra tillgångar och det har helt klart gett avtryck i vårt totala kapital.

5. Du slipper tänka på det.

Som en direkt konsekvens av att du sätter upp ett automatiskt månadssparande så slipper du helt att tänka på att det sker. Det är en autopilot som du ställer in en gång och som sedan sköter sig själv. Det gör att du kan lägga tid och energi på viktigare saker i livet som att leva här och nu istället för på börsen.

Hur ska man då gå tillväga när man månadssparar automatiskt? Det enklaste är att sätta upp ett autogiro som drar pengar från lönekontot varje månadsskifte och investerar automatiskt i ett gäng fonder som du antingen väljer själv eller köper via en så kallad fondrobot.

En fondrobot har fördelen att den automatiskt ombalanserar innehaven för att bibehålla samma risknivå, vilket gör det ännu enklare att låta den sköta sig självt. Avanza Auto är ett exempel, Lysa är ett annat. Även Nordnet har en variant de kallar Robosave, och det finns andra aktörer s0m jag själv aldrig testat. I princip ställer man in dessa fondrobotar en gång och behöver aldrig mer tänka på dem, vilket kan vara en fördel för många.

Själv månadssparar jag 2000 kr hos Lysa, men jag sparar som bekant aktivt i ett helt gäng andra strategier också där jag köper/säljer aktier och fonder (mest köp) enligt specifika regler. Skulle jag rekommendera en vän som aldrig agerat på börsen tidigare att komma igång med månadssparande så skulle jag helt klart rekommenderat en fondrobot.

Om man har lite större intresse och vilja till handpåläggning och sug att ta en smula högre risk än en fondrobot så kan man som alternativ satsa på att bygga sin egen passivt förvaltade fondportfölj med ett antal aktier enligt de teorier jag redovisade i förra artikeln kring att ta lagom stor risk. Om du till exempel vill spara 2000 kr i månaden i fem bra indexfonder så köper du helt enkelt 400 kr (en femtedel av 2000 kr) per vald fond varje månadsskifte. Alla banker kan sköta detta automatiskt via autogiro och månadsköp på samma sätt som en fondrobot. Genom att bygga din egen portfölj med fonder så kan du själv välja om du vill vara överviktad mot exempelvis småbolag, som historiskt avkastar bättre än breda index, fast till en högre risk (vilket innebär att de också tenderar att rasar mer när börsen går ner, som just nu).

Detta var den sista artikeln i min miniserie om hur man skapar en pengamaskin. Stort tack till Still Alive och JimsInvest som bidrog till nr 4 och 5 i listan över skäl till månadssparande. 😊

För dig som är ny läsare på bloggen rekommenderar jag att du även läser de fyra tidigare artiklarna om hur man bygger sin pengamaskin:

  1. Sätt upp ditt mål och tidshorisont.
  2. Gör en budget för att se att målet passar din livsstil.
  3. Tänk över vägen till ditt mål.
  4. Ta lagom stor risk.
  5. Investera automatiskt varje månad.

Stort lycka till med resan mot din egen pengamaskin!

Kategorier
Inlägg

Att ta lagom stor risk på börsen

Nu när börsen rasat nästan 7% från högsta noteringen på bara ett par dagar är det ett ypperligt läge att prata om riskerna med att investera på börsen och mer specifikt vad som är ”lagom” stor risk. Jag kommer presentera min version av ”lagom” när man bygger en pengamaskin med en tidshorisont på 10-20 år. Jag kommer även presentera några korta tankar om hur man kan prestera aningen bättre än börsen i stort med enkla medel.

Först en påminnelse om att detta inlägg är steg 4 i en längre artikelserie om vägen mot att bygga sin egen pengamaskin:

  1. Sätt upp ditt mål och tidshorisont.
  2. Gör en budget för att se att målet passar din livsstil.
  3. Tänk över vägen till ditt mål.
  4. Ta lagom stor risk.
  5. Investera automatiskt varje månad.

Med tanke på att de flesta läsare av denna blogg hittat den via Twitter, och med tanke på att de flesta på finanstwitter åtminstone ger intrycket av att vara bra mycket mer framgångsrika än jag på börsen, så vill jag vara försiktig med att ge konkreta rekommendationer kring hur man ska investera då det inte alls är säkert att mitt tänk stämmer överens med ditt eget.

Istället för att försöka ge råd så kommer jag återigen relatera till mina egna erfarenheter för att komma med ett förslag på vad som kanske kan vara ”lagom” stor risk för dig om du som jag är långsiktig och inte vill ramla i samma fallgropar som jag gjort.

Marknadsrisk

Ävem om börsen tenderar att gå upp över tid så går den även ner emellanåt. Och när den går ner så kan den göra det rejält och oftast väldigt snabbt, som denna vecka. En av de största riskerna med att investera på börsen är att ditt psyke inte mår bra när det går ner, vilket kan leda till dåliga och kortsiktiga beslut som att sälja av i panik och stå och titta på när börsen till slut vänder och går upp igen. Om du t ex sålt idag i panik och börsen imorgon går upp med ett par procent igen, hur agerar du då? Du har missat 2% uppgång redan, ska du köpa igen och hoppas att faran är över? Vad händer om du köper igen och börsen vänder ner 2% igen? Då har du förlorat ännu mer!

Att gå in och kladda och fatta kortsiktiga beslut kan såklart slå väl ut också, men det är få som konsekvent besitter kunskapen i att agera rätt över en längre tid. För min egen del har jag inte hittat ett pålitligt sätt att tajma marknaden så jag väljer att helt avstå från subjektiva beslut där.

Tillgångslagsrisk

Pengarna i madrassen eller gambling? Jag förespråkar något mitt emellan!

Bilden ovan är tänkt att symbolisera ytterligheterna i risktagandet vad gäller val av tillgångslag. På vänstra sidan har vi ”pengar i madrassen”, eller kanske mer realistiskt ”pengar på ett lönekonto”, oftast utan någon sparränta alls. Det enda du vet när du lägger pengar på hög så här är att de kommer tappa sitt värde med ca 2% per år genom att de äts upp av inflationen (alltså det som gör pengarna mindre värda över tid på samma sätt som att en hundralapp idag räcker till en pizza men på 90-talet räckte till två). Att ha en större mängd sparande på ett konto som detta är att ta en extremt låg risk.

På högra sidan har vi istället extremt hög risk. Bitcoin får representera detta då det är något som är mycket svårt att värdera och som svänger kraftigt såväl upp som ner i pris. Ett liknande exempel skulle kunna vara att satsa alla sina pengar (gärna lånade pengar också) i ett enskilt bolag utan att ha en god förståelse för hur de genererar värden. Det finns galna människor som faktiskt gör det, och det kan såklart betala sig i sällsynta fall, men alltför ofta leder det till stora förluster. Jag är ett bra exempel på det senare där jag spelade bort sjusiffrigt belopp på Fingerprint.

Bolagsrisk

Utöver riskerna kring tillgångslag och marknaden så finns det även risker i vilka bolag du äger. Du kanske köpte Ericsson år 2000 för dina surt förvärvade 10000 kronor i tron att det var en trygg aktie att äga. Idag, tjugo år senare, hade dina pengar gått från 10000 kr till 1168 kr. Alltså en förlust med över 88% av ditt investerade kapital!

Det tog mig fem år att komma hit, eller snarare komma tillbaka hit, men jag förespråkar idag ett väldigt riskspritt sparande i (för det mesta) indexfonder och investmentbolag. Istället för att investera i ett eller ett fåtal enskilda bolag, där det blir helt avgörande om just de bolagen man valt kommer prestera eller inte, så väljer jag att investera i en hel hög olika bolag. Detta gör att den enskilda bolagsrisken minskar markant. Bäst kanske det illustreras med ett exempel:

  • Om din portfölj består av två aktier och en av dem rasar med -50% så har du totalt sett förlorat 25% av ditt kapital.
  • Om din portfölj består av 20 aktier och en av dem rasar med -50% så har du istället bara förlorat 2,5% av ditt kapital.

Med andra ord, ju fler olika bolag du köper, desto mindre är risken att de minor du går på får en större effekt på ditt totala kapital.

Ett enkelt sätt att köpa många aktier är att köpa dem indirekt via en bra aktiefond, eftersom dessa vanligtvis innehåller minst 50 underliggande aktier. Med några få indexfonder i din portfölj har du i princip helt byggt bort bolagsrisken och du har en stabil grund i vilken pengamaskin som helst.

Men det där med risk gäller förstås omvänt också: om du bara äger en aktie i portföljen och den rusar 1000% så kommer även ditt kapital rusa med motsvarande mängd. Vill du bli rik snabbt ska du absolut inte lyssna på mina råd utan istället ta hög risk genom en koncentrerad portfölj av ett fåtal aktier. Och gärna låna lite pengar och köpa fler aktier för de pengarna. Bara du är förberedd på att du lika gärna kan se dina pengar gå upp i rök! Det är nämligen få förunnat att ha tillräckligt hög talang för att långsiktigt hitta vinnande bolag på börsen och jag har helt klart insett att jag inte har den talangen.

Nu kanske några reagerar på att jag tar för låg risk givet alla framgångsrika twittrare och traders som med sina koncentrerade portföljer slår index med flera procent. Men jag ser det bara som att jag under dessa år lärt mig mer om mina styrkor och svagheter: Jag har inte (konsekvent) förmågan att förutspå vilka bolag som kommer växa så jag bör undvika att handplocka aktier. Jag är däremot en förmåga att hantera marknadsrisken och räds inte börsfall som vi ser denna vecka utan kan utan problem fortsätta med min strategi. Med andra ord har jag optimerat min pengamaskin så den passar mig.

Lagom risk – med ambitioner

Däremot vill jag inte ta för låg risk heller. Det viktigaste valet jag gjort är att jag lägger 100% av mitt sparande i aktier (enskilda aktier och aktiefonder). Många andra förespråkar en mer försiktig approach med till exempel ca 80-90% aktier och 10-20% räntor i portföljen. Det tycker jag personligen är att ta för låg risk och det är inget som intresserar mig i dagsläget.

Argumentet för att ha en viss del räntor i portföljen är för att helt enkelt minska risken och svängningarna i portföljen, till priset av en sannolikt lägre totalavkastning på längre sikt. Allt handlar om vilken risk man är bekväm med att hantera, men även hur ens psyke mår när det svänger på börsen – för det gör det hela tiden. Denna vecka har ju min portfölj, som består av 100% aktier, rasat med ca 7% på grund av marknadsoron kring Corona-viruset. Hade jag haft 80% aktier och 20% räntor så hade portföljen ”bara” rasat med 5,6% istället. Kanske kommer jag tänka annorlunda när jag närmar mig vår tänkta pension, då kanske en del räntor passar bättre.

Men om jag nu låter som en indexkramare vill jag vara tydlig med att mitt mål fortfarande är att försöka slå indexet OMXSCAPGI med ca 2% per år. Detta index är det breda svenska börsindexet. Om du till exempel köper SEB Sverigefond så kommer du i princip följa detta index.

Hur har jag tänkt slå index med en massa indexföljande portföljer då? Jag har ett antal teorier om hur det kan vara möjligt och jag kan gå in på det mer i detalj i ett framtida inlägg. I korta drag handlar min strategi om att höja risken en aning och att investera mer i papper som historiskt har överavkastat breda indexet. Några exempel:

1. Svenska investmentbolag

Dessa bolag har slagit index i nästan alla jämförelseperioder:

Spiltan Aktiefond Investmentbolag (grön) vs breda svenska index (orange).

Investmentbolag går att köpa direkt som enskilda aktier, t ex Investor, Svolder, Bure och Latour, men man kan även köpa ett gäng investmentbolag via fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Själv köper jag både och.

2. Småbolag

Småbolag innebär högre risk än breda index som köper både små och stora bolag. Om man har en högre andel småbolag i sin portfölj så har man chans att prestera bättre än breda indexet över tid.

Spiltan Aktiefond Investmentbolag (grön) vs breda svenska index (orange).

På samma sätt som med investmentbolag så kan man köpa enskilda aktier direkt eller köpa en småbolagsfond. Klart enklast är det att köpa fonden, men jag köper även enskilda aktier. Fast då i en rejält riskspridd portfölj med över 60 aktier. Den portföljen har intressant nog presterat bäst för mig 2019 trots att den är så riskspridd.

3. Utdelningsbolag

Det finns även empiriska data som visar att utdelningsbolag i grupp tenderar att slå index över längre tidsperioder. I januari i år hade svenska index gått 70.47%. Motsvarande ”utdelningsindex” SIXDIV15SWGI hade under samma period gått 88,17%.

Samma sak här, du kan köpa enskilda aktier eller en fond som t ex Aktiespararna Direktavkastning som i sin tur sprider sina risker i 21 större svenskabolag, eller XACT Högutdelande som sprider riskerna i 45 bolag i Norden.

4. Kvantitativa strategier

Utöver de tre generella allokeringarna så utvärderar jag även en del sk kvantitativa aktieportföljer. De går ut på att man köper en mängd aktier efter specifika urvalskriterier. Det här är rätt avancerat och kräver en noggrannare genomgång i framtiden. De enskilda småbolagen jag nämnde ovan ingår i en sådan kvantitativ strategi.

För min del är det för tidigt att utvärdera om jag kan slå index över tid då jag inte ens hunnit testa denna strategi ett år ännu. Över tid planerar jag att presentera resultat mer ingående så prenumerera gärna på bloggen för att följa resan. 🙂

Var ska man börja då? Det viktigaste är att komma igång med ett månadssparande och att hålla fast vid din plan. I nästa inlägg, som även blir det sista i denna miniserie, så kommer jag gå in mer på hur jag går tillväga för att automatisera mitt investerande i dessa ovan strategier. Stay tuned!

Kategorier
Inlägg

Istället för att dela diskmaskintabletter – mina 15 bästa spartips

Det surras på twitter om sparade kronor om man delar sina diskmaskintabletter itu. Även teknikern från Electrolux som var hemma hos oss förra året rekommenderade detta då det tydligen ska slita mindre på maskinen. Men min erfarenhet är att detta fungerar dåligt. Disken kommer ut med en slags fetthinna som luktar illa och man känner att det inte blir riktigt rent. Kanske funkar det för de som noggrant sköljer allt innan de diskar?

Här kommer istället 15 bättre tips på sparad krona i hushållet som vi använder oss av flitigt. Det jag gillar med dessa saker är att de inte på något sätt gör att livet känns mer snålt, det handlar inte om att vända på kronor och försaka det man gillar i livet utan att bara tänka smartare och i många fall mer hållbart.

  1. Sluta köpa nya diskborstar, koka den istället med jämna mellanrum. Den blir som ny och alla bakterier dör. Häll i en droppe handdiskmedel också för bättre effekt. Mellan varven lägger vi den också i diskmaskinen vilket även det gör susen. Jag läste om en diskborste som är närmast outslitbar som finns på Granngården. Vi har inte köpt denna ännu, men den dagen vår vanliga diskborste gett upp om något år efter regelbundna kokningar så köper vi garanterat en sån. Poängen här är att även helt vanliga diskborstar från ICA klarar att kokas. Du sparar kanske framförallt på miljön här genom att du minskar ditt slit och släng av plast.
  2. Samma med tandborsten, koka den regelbundet! Alla bakterier dör garanterat i kokande vatten och du kan minst fyrdubbla livslängden på din tandborste. Funkar även på borsthuvuden på elektriska tandborstar. Du sparar några hundra om året.
  3. Skippa tandvårdsförsäkringen och var noga med dina tänder istället. Det lär löna sig om du inte har den absolut billigaste premien på försäkringen. Du behåller ändå både tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd oavsett försäkring eller inte. Köp tandtråd och/eller tandbyglar och använd dem dagligen innan tandborstningen. Du sparar sannolikt någon tusenlapp om året med detta tips.
  4. Köp tvättbara kökstrasor och tvätta i 90°. Vi köper aldrig engångstrasor längre utan använder samma microfibertrasor år efter år. Våra är nu minst fem år gamla och funkar fortfarande lika bra som när vi köpte dem. Vi brukar ha ca 5 st i rotation så vi kan byta till en ren varannan dag, sen slänger vi in dem i tvättmaskinen i snabbprogrammet med en nypa tvättmedel när alla är smutsiga.
  5. Tvätta inte alla kläder efter en användning. En skjorta, tröja eller ett par jeans behöver inte tvättas så fort de använts en gång om du inte svettas och de därför luktar illa. Det går oftast bra att hänga kläder på luftning och använda dem igen några gånger. Särskilt ull kan du använda säkert tio gånger innan du behöver tvätta. Undantagen är givetvis strumpor, underkläder och träningskläder. Du sparar pengar genom att kläderna slits mindre, plus att du gör en insats för miljön.
  6. Köp inte mer kläder än du behöver. Om du är som snittpersonen använder du bara en femtedel av garderoben regelbundet. Resten hänger och samlar damm och garderobslukt. Här kan du spara tusenlappar på att verkligen tänka igenom vilka kläder du verkligen behöver och vill ha på dig regelbundet. Köp hellre en snygg märkesjacka istället för fyra varav tre av dem mest blir hängandes på en galge.
  7. Se över dina mobil- och bredbandsabonmemang. De flesta operatörer kör med fulknep där de inte sänker priset för dig även om de erbjuder ett lägre pris för nya kunder. Många erbjuder dessutom halva priset de första månaderna. Använd jämförelsesajter som bredbandsval.se för att hitta bättre erbjudanden. Du kan spara tusenlappar om året på att hoppa mellan operatörer.
  8. Klipp dig själv! Detta är ett mer avancerat tips som kanske inte funkar på alla, men själv har jag betalat 500 kr för en bra hårtrimmer som gör att jag nästan aldrig behöver gå till en frisör. Och då har jag ändå en hyfsat ”snygg” frisyr som kräver en del finess för att få till. Detta sparar jag ca 3000 kr om året på. Om du inte är redo att ge dig på ditt eget hår så prova med dina barn åtminstone. Det är lättare än man tror och det går ju alltid att gå till frisören om man misslyckas någon gång. 😂
  9. Ta med dig en kasse eller väska när du handlar mat istället för att köpa engångskassar. Detta är som mycket annat även bra för miljon, men du sparar faktiskt ca 3 kr för varje gång du handlar. Det blir ca 500 kr om året i sparade kronor.
  10. Växla mellan Netflix, HBO och andra abonnemang istället för att betala för alla samtidigt. (Eller prenumerera inte alls.) Min fru gillar att titta på tv-serier och så även våra två barn. Men det finns ingen anledning att ha både Netflix och HBO samtidigt. Det går utmärkt att växla mellan abonnemangen och planera hur man ska beta av diverse serier till halva priset. Du sparar kanske 1500 kr om året på detta enkla knep.
  11. Köp nästa säsongs vinterkläder till halva priset. Detta tips är främst för barnfamiljer där man normalt måste byta ut kläderna varje år. Man kan ofta köpa vinterkläder till halva priset runt mars. Det är ibland ännu bättre att köpa begagnat men faktum är att barnkläder slits ut snabbt och det kan vara svårt att hitta hela och rena kläder på begagnatmarknaden.
  12. Ha ett flexibelt matschema och utnyttja rabatterna i butiken. Vi köper ofta mat med kort datum, t ex två broccolibuketter för 20 kr som blir till en supergod broccolisoppa som går att laga ihop på ca 25 minuter. Det är ekonomiskt, opportunistiskt, miljövänligt och hälsosamt på samma gång, jämfört med att ha en förutbestämd matlista med mestadels köttbaserad skräpmat.
  13. Använd appen Karma när du äter lunch ute. Matlåda är såklart alltid bättre än utelunch rent ekonomiskt, men om du måste äta ute så lönar det sig att köpa mat från restauranger som säljer ut mat billigt som annars skulle säljas. Man kan köpa sallader eller mackor för mindre än halva priset.
  14. Använd luktsinnet istället för bäst-före-datumet. De allra flesta matvaror håller längre än det angivna bäst-före-datumet och många slänger mat helt i onödan. Lukta, titta och smaka på maten om du är osäker och lita på dina sinnen istället för att hänga upp dig på ett datum! Vi har minskat vårt matsvinn kraftigt genom att tänka mer på detta, samt att vi faktiskt försöker äta det vi köpt också och inte slentrianmässigt fylla skafferi och kylskåp med mat bara för att.
  15. Sänk temperaturen i huset en grad. Ett klassiskt tips som faktiskt fungerar. Det är inga som helst problem att ha på sig ett par mysiga sockor när man är hemma istället för att skruva upp termostaten till max för att kunna gå runt i bara underkläderna.

Dessa var några av de små tipsen som tillsammans kan göra skillnad både på miljön och plånboken utan att det för den delen känns som en försämring av ens upplevda livskvalitet (tvärt om!).

Koka diskborsten i några sekunder och den blir som ny igen!

I ett annat inlägg kommer jag gå igenom några av de mer vräkiga tipsen som kan göra desto större skillnad i privatekonomin.

Kategorier
Inlägg

Exempel på frågor som en oberoende sparekonom skulle kunna driva

Varje bank värd namnet har idag anställt minst en sk sparekonom. Deras uppgift är att representera småspararnas intressen och de mest kända sparekonomerna som oftast syns i media är Frida Bratt (Nordnet), Johanna Kull (Avanza) och Maria Landeborn (Danske Bank).

Det pågår en tråd på Twitter om just problemet med alla dessa sparekonomer, nämligen att de i slutänden representerar banken som betalar deras lön och därför har begränsat handlingsutrymme i vilka frågor de kan driva.

Det är inget jätteproblem i sig – sparekonomerna gör ett mycket viktigt jobb att upplysa småsparare om just sparande, att ta rätt risker och att minimera avgifterna. Dessutom brinner vissa sparekonomer för mindre synliga frågor som exempelvis skatten på ISK och ockeravgifterna som pensionsjättarna vill ta när man flyttar sin pension. Här tycker jag särskilt Frida Bratt verkar göra ett utomordentligt jobb!

Men det finns ändå ett antal frågor som ingen sparekonom idag kan driva på grund av deras beroendeställning till deras arbetsgivare. Här kommer några exempel:

  1. Dynamiska courtageklasser. Istället för att tvinga småsparare att välja mellan ett antal förutbestämda courtageklasser så borde ett system som automatiskt väljer den mest prisvärda klassen beroende på storlek på affären gynna småsparare mer.
  2. Proaktiva rekommendationer för att minska kostnaderna. Som ett näst bästa alternativ så skulle banken proaktivt kunna rekommendera byte av courtageklass baserat på senaste månadens affärer, om det visar sig att småspararen valt en klass som inte är gynnsam.
  3. Smidigare flytt av konton mellan banker. Jag håller just nu på att flytta ett konto mellan Avanza och Nordnet och det har i skrivande stund tagit fem veckor – och kontot är ännu inte flyttat. Varför är inte denna transaktion en knapptryckning som går lika snabbt som att byta mobilabonnemang?
  4. Standardisera kontoinformation mellan banker. Utöver tiden det tar att flytta ett konto så är informationen som överförs bristfällig och inköpskurser nollställs i regel. Det innebär att du efter flytt får fantasisiffror på flera tusen procents utveckling av ditt investerade kapital, även om det givetvis inte stämmer. Upprätta en standard mellan bankerna så att all information bevaras efter flytt!

Detta var bara några exempel. Jag ser inte detta som ett stort problem i sig men tycker ändå det är värt att problematisera beroendeställningen då det uppenbarligen finns vissa frågor kring sparande och avgifter som ingen sparekonom driver idag.

Har du några fler frågor du brinner för som du skulle vilja att en sparekonom lyfter? Fyll gärna på i kommentarer nedan eller på Twitter!

Kategorier
Inlägg

Vår väg till ekonomisk frihet

I förra inlägget kom jag fram till att vår allmänna och tjänstepension bara räcker halvvägs till vårt mål att gå i pension vid 55 års ålder. Vi behöver skjuta till 12000 kr i månaden för att få vårt tänkta liv att gå runt.

Här presenterar jag nu hur vårt sparande ser ut och ett par olika progonoser för hur börsen kommer att utvecklas de närmaste 15 åren.

Först en påminnelse om att vi är på steg 3 av 5:

  1. Sätt upp ditt mål och tidshorisont.
  2. Gör en budget för att se att målet passar din livsstil.
  3. Tänk över vägen till ditt mål.
  4. Ta lagom stor risk.
  5. Investera automatiskt varje månad.

Först den mer optimistiska prognosen, baserad på en inflationsjusterad årlig snittavkastning på börsen på 5,5%:

Att snittavkastningen på 5,5% är inflationsjusterad innebär att jag tagit höjd för stigande priser i framtiden och att mitt kapital därmed kommer minska i reellt värde då en hundralapp inte kommer räcka lika långt år 2035 som den gör idag. Antagandet här är att vi har en inflation på runt 2% och att börsen som helhet snarare kommer prestera i snitt 7,5% årligen utan hänsyn till inflation. Enkel matematik alltså: 7,5 – 2 = 5,5.

Detta är även den snittavkastningen som pensionsjättar använder sig av för att prognostisera tjänstepensionen. Däremot har snittavkastningen historiskt sett varit högre än så, men jag vill hålla mig till en något sånär konservativ prognos för att minska risken att jag inte når mitt mål.

Vårt månadssparande har varit stort fram till och med i år, då jag haft ett bra jobb som betalat bra. Som jag nämnde på Twitter så blev jag nyligen uppsagt från mitt jobb, men jag gick inte lottlös och får betalt till årets slut. Hur 2021 och framåt ser ut är däremot oklart, varför prognosen för vårt månadssparande minskar kraftigt från och med 2021. Klarar vi att spara mer så kommer vi såklart att göra det. Ju mer vi sparar idag, desto längre får ränta-på-ränta-effekten jobba med kapitalet.

Målet är att kunna välja uppdrag mer fritt från 50-årsdagen och låta passiv inkomst finansiera huslån, försäkringar, driftkostnader och maten. Andra målet är pension på 55-årsdagen, om vi båda känner för det. Det finansieras då även av tjänstepensionen. Om sparandet och utvecklingen av kapitalet går snabbare än väntat så kanske vi går i pension ännu tidigare, alternativt amorterar av lånen snabbare. Om energi och vilja att arbeta finns kvar efter 55-årsdagen så är det bara att jobba vidare.

Eftersom jag är en person som gärna har både hängslen och livrem så testar jag gärna även ett alternativt scenario där börsen ”bara” gör 2,10% i snittavkastning.

Snittavkastningen på 2,1% är vad minpension.se använder sig av när de prognostiserar den totala pensionen. Även den är såklart inflationsjusterad. Här har jag valt att senarelägga året vi går ner i tid till 51 års ålder då jag inte gärna vill se att kapitalet trillar under en miljon, oavsett vad.

I denna mer försiktiga prognos ser man tydligt hur kapitalet minskar fram till 65-årsdagen och detta är helt ok för vår del. När vi väl fyllt 65 så tar våra respektive allmänna och tjänstepensioner full fart och vi kommer sannolikt inte behöva skjuta på något extra från vårt privata sparande. Faktum är att vi snarare kommer ha mer pengar än vi behöver då och därför kommer kunna börja månadsspara igen (eller låta vår kostnadskostym svälla upp genom att vi köper saker som vi länge drömt om!).

Därmed kan det kvarvarande kapitalet här tillåtas växa och följa börsens utveckling fullt ut igen. För vår del är detta endast extrakapital så vi kan då behålla samma riskprofil som vi gjort tidigare (dvs 100% investerad i aktier) och därmed räkna med att snittavkastningen fortsätter enligt prognosen.

Det var vår prognos, hoppas det var tydligt och enkelt att förstå. I nästa inlägg ska jag prata lite om att ta lagom stor risk, något jag tycker att jag är ganska så kvalificerad att yttra mig om efter mina extrema misstag tidigare i livet. 🙂

Kategorier
Inlägg

Budget 2020

I förra inlägget presenterade jag vårt mål att gå i pension vid 55 års ålder. Jag presenterade även de fem stegen du behöver ta för att bygga din egen pengamaskin:

  1. Sätt upp ditt mål och tidshorisont.
  2. Gör en budget för att se att målet passar din livsstil.
  3. Tänk över vägen till ditt mål.
  4. Ta lagom stor risk.
  5. Investera automatiskt varje månad.

Idag är vi på steg 2 och jag presenterar vår egen budget som ligger till grund för målet att gå i pension om ca 15 år. Vår budget är såklart bara ett exempel på hur en budget kan se ut. Den viktiga poängen är att du måste skaffa dig en bild av hur mycket ditt liv kostar idag för att veta på ett ungefär hur länge och hur mycket du måste spara för att upprätthålla det livet när du går i pension.

En annan viktig fråga att ställa sig är om livsstilen du lever idag verkligen är fullt nödvändig. Genom att göra en budget så får du mycket bättre insikt kring vart dina pengar tar vägen och du kan börja hitta utgifter som du kanske kan skära ner på utan att din upplevda livskvalitet kompromissas.

För att snabbt bilda dig en uppfattning om din budget rekommenderar jag appen Tink som finns på Google Play och App Store. Den kan, med ditt godkännande, automatiskt logga in på dina banker och se dina transaktioner för att sedan kategorisera dina utgifter enligt fördefinierade kategorier.

Min egen budget gjorde jag dock manuellt då jag inte kände till Tink när jag gjorde den, plus att jag gillar att slösa min tid i kalkylark… 😉

Här är min och min frus utgifter idag, år 2020:

Några kommentarer kring våra utgifter:

  • Vår matbudget är frikostig då vi inte vill snåla på sånt vi gillar. Sen är det mer än mat som inkluderas (tänk: allt man köper på Ica).
  • ”Skönhet” är ej förhandlingsbart och är till 99% min frus utgifter.
  • ”Övrig shopping” inkluderar alla möjliga saker som möbler, nöjesprylar och annat. Här finns också mycket onödigt shoppande som skulle gå att skära ner på.
  • Just nu har vi bara en bil då jag haft förmånen att kunna jobba hemifrån i över tolv år. Det kan komma att ändras nästa år och då måste vi eventuellt äga två bilar då vi bor utanför stan.

Utöver dessa utgifter har vi även den helt avgörande delen, månadssparandet:

”Pengamaskinen” är de ISK vi sparar i månadsvis för att bygga upp det privata kapitalet som behövs för att gå i pension vid 55 års ålder. I år sparar vi aggressivt med ca 18000 kr i månaden, men nästa år räknar jag med att vi minskar det sparandet betydligt.

Totalt sett behöver vi alltså få in ca 76000 kr netto i månaden för att klara denna budget. Det gör vi så länge vi har jobb och hälsan kvar, men nästa år kommer jag gå ner i lön och vi kommer justera ner sparandet till pengamaskinen med motsvarande mängd som nettoinkomsten minskar.

Hur ser då budgeten ut år 2035 när vi tänkt gå i pension? Ungefär så här (ej inflationsjusterat):

Några skillnader mot idag:

  • Lägre kostnader på mat, hushåll och övrig shopping, dels i och med att ett av barnen redan flyttat ut, och dels pga ändrade livsvanor.
  • Inga avgifter för skola/förskola och inget CSN-lån
  • Mer pengar på nöjen och räntor, detta baserat på mer fritid och spekulation om att räntorna kommer gå upp.
  • Högre renoveringskostnader i och med 15 års slitage på två bostäder.

Hur kommer då vårt sparande se ut år 2035?

Det enda sparandet som är kvar är till semestrar, som i praktiken är mer en utgift än sparande eftersom vi sannolikt kommer vilja sätta sprätt på dessa pengar löpande och njuta av vår lediga tid.

Amorteringar kommer vi ha slutat med helt då vi idag har ca 65% belåningsgrad och har 15 år på oss att komma ner till 50%.

Totalt sett kommer vi alltså behöva ca 44000 kr att röra oss med per månad, till skillnad från 76000 kr idag. Observera att dessa siffror inte är inflationsjusterade. Inflationen tar vi istället hänsyn till när vi prognostiserar den förväntade årsavkastningen (compound annual growth rate, CAGR) på börsen fram till vårt tänkta mål år 2035. Mer om det i ett senare inlägg.

Nästa steg är att gå in på minpension.se och se hur mycket pengar man beräknas få i månaden från allmänna och tjänstepensionen. För min del ser det ut så här:

Jag kommer alltså få ut 30600 kr före skatt när jag fyller 55, vilket motsvarar ca 22000 kr efter skatt. Dessa siffror är inflationsjusterade så de motsvarar dagens pengavärde, vilket gör att jag kan applicera dem direkt i min tänkta budget för 2035 där jag beräknat att vi behöver 44000 kr varje månad. Med andra ord saknas det ca 22000 kr här!

Det är här pengamaskinen kommer in. Jag behöver alltså via privata investeringar generera motsvarande 22000 kronor i månaden för att täcka upp hela kostnaden för vår tänkta livsstil. Vi hyr idag ut vår lägenhet och den genererar ca 10000 kr/månaden i intäkter (dess kostnader är redan inprisade i budgeten ovan). Så efter att lägenhetens intäkter vägts in i ekvationen saknas ”bara” ca 12000 kr.

En inbiten FIRE-anhängare skulle kanske föreslå att vi radikalt ändrar livsstilen så att den kostar oss mindre. Till exempel att vi säljer våra bostäder och frigör kapital och därefter lever i ett mindre och billigare hus eller lägenhet. Men det är inte aktuellt för vår del som det känns nu då vi trivs bra där vi bor, samt att lägenheten faktiskt är en inkomstkälla snarare än en kostnad.

Vi har nu kommit fram till hur mycket pengar vår pengamaskin behöver generera per månad för att kunna finansiera vår tänkta livsstil. Uppgiften blir alltså att skapa ett börskapital som genererar ca 12000 kr/mån, åtminstone under perioden mellan 55 och 65 års ålder. Enligt 4%-regeln innebär det att vi behöver ett samlat börskapital på ca 3.6M. (Jag går inte in på 4%-regeln här, men det finns många artiklar som tar upp ämnet, t ex detta inlägg av bloggaren ”Pengabingen”.)

Men i praktiken har vi inga problem med att låta kapitalet minska under dessa tio år så vi behöver egentligen inte ens nå 3.6M för att kunna gå i pension enligt vår plan, utan jag tror att det skulle räcka med ca 3M för att vi skulle våga ta ut motsvarande 5% om året och ta risken att kapitalet minskar, eftersom det bara behöver räcka i tio år.

Vid 65 års ålder kommer nämligen den allmänna och tjänstepensionen bli så hög att den tillsammans med min frus pension kommer kunna täcka vår livsstil utan att pengar skjuts till från privat sparande. Det som eventuellt finns kvar i vårt börssparande när vi är 65 år blir med andra ord bara en fin bonus – antingen kapital för att förverkliga andra drömmar, eller ett fint arv till barnen.

I nästa blogginlägg ska jag redovisa vår sparandeplan de närmaste 15 åren för att nå målet och beräkna ett par alternativa framtidsscenarion för att veta om pensionsplanen är relativt säker.

Kategorier
Inlägg

Hur man bygger sin egen pengamaskin

Jag har tidigare skrivit om att börja i rätt ände genom att ha en klar bild över varför du vill skapa dig en pengamaskin, och jag har även delat med mig av mitt personliga syfte. Därmed har vi avklarat den superviktiga delen varför.

Nästa steg är att göra upp en plan för hur man bygger en pengamaskin.

Här kommer ett förslag på en steg-för-steg-metod som jag själv följer:

  1. Sätt upp ditt mål och tidshorisont.
  2. Gör en budget för att se att målet passar din livsstil.
  3. Tänk över vägen till ditt mål.
  4. Ta lagom stor risk.
  5. Investera automatiskt varje månad.

Jag kommer att gå igenom varje steg noggrant i framtida blogginlägg, men idag börjar vi med steg ett, alltså att definiera sitt mål och en rimlig tidshorisont.

För min och min frus del har vi definierat två delmål:

  1. Vi vill kunna gå i pension vid 55 års ålder.
  2. Vi vill kunna gå ner i tid innan dess.

Jag skriver ”delmål” för att det slutgiltiga målet är att lämna efter oss ett fint arv till barnen, men det hoppas jag ligger långt bort… 🙂

Vi vill kunna gå i pension vid 55 års ålder

För de som känner till FIRE-rörelsen (financially independent, retire early) så ger det här målet sannolikt vissa FIRE-vibbar, men jag ser det möjligtvis mer som en något tidigarelagt normal pension. När jag själv tänker FIRE så tänker jag mig människor som sparar allt de har och lever riktigt snålt i livet med en sparkvot på långt över 50% för att på så sätt kunna ”slippa” jobba redan innan de fyllt 40. Men sannolikt finns det fler som jag som befinner sig nånstans mittemellan FIRE och pension vid 65 års ålder, som bryr sig om framtiden och ekonomisk frihet men som samtidigt vill leva ett rikt liv idag.

Våra egna mål upplever jag som betydligt mer rationella än extremänden av FIRE. Vår väg till målen ska inte behöva innebära att vi missunnar oss lite dekadent slösande då och då bara för att vi har siktet inställt på tidigare pension. Som jag kommer utveckla i ett senare inlägg har vi lagt en budget som ändå låter oss leva ett riktigt gott liv hela vägen fram till den tänkta pensionen.

En annan viktig detalj med våra delmål är ordet ”kunna” – det handlar för oss inte om att helt lämna arbetsmarknaden, utan om att kunna välja fritt att göra vad vi vill och inte behöva byta vår tid mot pengar om det inte skänker oss någon glädje. Min gissning är att vi trots 55 år fyllda kommer ta diverse uppdrag här och där eller kanske rent av jobba deltid på ett ställe där vi trivs, men det är i så fall helt på våra egna villkor och något vi gör för att det är kul.

Vi vill kunna gå ner i tid innan dess

Det är rätt tufft att ha två heltidsjobb med pendling till annan stad och två barn i förskole- och tidig skolålder med blöjbyten, matlagning, städning och handling som fyller dygnets alla timmar. Både jag och min fru lägger oss ofta i sängen kl 20, strax efter att ungarna somnat, och känner oss helt utmattade efter ännu en fullspäckad dag. Jag är säker på att många småbarnsföräldrar känner igen sig här.

Med start i år har min fru gått ner till 80% för att vi båda känner att det är lite för högt tempo just nu. Vi känner att det redan efter ett par veckor gjort stor skillnad! Budgeten vi lagt innebär att detta inte är något problem för oss så länge vi båda har jobb kvar. Anledningen till att det är hon som går ner i tid är för att hon tjänar mindre och dessutom är den som pendlar i 90 minuter om dagen, så hon är den som just nu har längst dagar.

Som ett litet sidospår vill jag poängtera att varken jag eller min fru ser detta som någon slags ”kvinnofälla”, utan det är den bästa lösningen för oss för tillfället. I framtiden, om jag är den som tjänar mindre, så är det lika rimligt att jag går ner i tid istället. Det kan komma att bli så om/när jag lägger mer av min tid som egen företagare. Under tiden kompenserar vi genom att min fru pensionssparar i ett separat, öronmärkt ISK som är skyddat via äktenskapsförord. Detta för att hennes pension alltid ska vara tryggad, även om det otänkbara skulle inträffa att vi skiljs åt. Allt annat sparande i ISK, lägenheten och fastigheten äger vi gemensamt, så det går ingen nöd på någon av oss om vi skulle skiljas. Men för sakens skull vill jag också säga att vi tänkt leva ihop tills döden skiljer oss åt. 🙂

Där har du våra mål, varken mer eller mindre. Vad är ditt eget mål? Kommentera gärna här eller på twitter!

Nästa steg är att ta fram en budget. I nästa blogginlägg delar jag med mig av vår egen budget för 2020, vilken ligger som grund till en tänkt budget för vår pension ca år 2035.

Kategorier
Inlägg

Därför ska du skapa din egen pengamaskin

Du som funderar på att investera på börsen eller kanske redan börjat: har du nånsin funderat över varför? Om du inte har gjort det så har du missat det första och viktigaste steget i vägen mot ekonomisk frihet. Läs vidare!

”So what?” kanske du tänker, varför är detta så viktigt? Jo, därför att utan ett tydligt varför så kommer du aldrig kunna sätta upp ett mål som är meningsfullt och förankrat i din verklighet. Utan ett syfte kommer du snegla åt andra och sätta ett orimligt mål och kanske känna stress eller avundsjuka över hur mycket mer pengar andra har. I värsta fall kanske du tar oproportionerliga risker som gör att du aldrig når ditt mål.

Som jag lovade i förra blogginlägget om att starta vägen mot ekonomisk frihet i rätt ände så ska jag denna vecka utveckla mitt eget varför. Jag kommer använda mig själv som ett exempel genom att dela med mig av mina personliga värderingar och tankar. Förhoppningsvis kan det bidra till inspiration som gör att du lättare kommer fram till dina egna, även om du kanske har en helt annan syn än jag.

Mina fyra grundvärderingar ser ut så här:

  1. Livet är så mycket mer än betalt arbete.
  2. Jag älskar att lära mig nya saker.
  3. Det jag värdesätter mest är min familj och mina vänner.
  4. Jag byter gärna min tid mot pengar om det är lustfyllt.

1. Livet är så mycket mer än betalt arbete

Livet består av både roliga saker som man gillar att göra, och mindre roliga saker som man ändå måste göra. Förvärvsarbete, dvs den typen av arbete som någon annan är villig att betala för, kan vara både roligt eller mindre roligt beroende på om man haft lyckan att hitta ett jobb man trivs på eller inte.

Men även om du hittat ditt drömjobb så skulle du sannolikt välja att jobba lite mindre med det om du istället fick mer tid till att även hinna med andra roliga saker i ditt liv – förutsatt att din ekonomiska situation inte förändrades negativt.

Jag ställde en konkret fråga till ett trettiotal drivna entreprenörer i ett lokalt affärsnätverk jag ingår i: om du fick möjlighet att lägga lite mindre tid på bolaget och lite mer på annat i livet, allt annat lika, skulle du ta den chansen? Inte ens den mest passionerade företagaren i gruppen svarade nej!

Utöver förvärvsarbete så finns det även arbete som måste utföras trots att du inte får betalt för det. Jag och min fru har två barn, och vi lägger varje dag, utöver heltidsjobb, ca fyra-fem timmar vardera på andra måsten för att få familjen att gå runt: handla, laga mat, städa, lämna och hämta på förskola och skola, osv. Detta arbete ingår i vår ”obetalda övertid”, och den går knappast obemärkt förbi när man utmattad lägger sig i sängen igen för att ställa klockan på väckning tidigt nästa morgon igen…

Så här ser livet ut, och man ska få plats med allt inom dygnets 24 timmar.

En dagsvandring på fjället är också hårt arbete, men det genererar inte särskilt mycket pengar.

2. Jag älskar att lära mig nya saker

Även om jag haft ett drömjobb under väldigt många år så finns det andra saker som jag också gärna skulle vilja prova på, men som jag valt att inte göra då det inte inbringar samma mängd pengar. Till exempel är jag väldigt intresserad av djur och natur och skulle gärna jobba på en gård och ta hand om både stora och små djur. Eller vara volontär på ett katthem. Eller studera nåt intressant ämne på distans. Eller sitta med en grupp pensionärer och fika och diskutera hur allt var eller inte var bättre förr. Men all denna tid måste tas från något annat, och då blir förvärvsarbete prio ett eftersom det är det som finansierar resten av mitt liv.

Jag tror att vi människor i grunden mår bra av variation och att prova på nya saker. I ett påhittat samhälle där alla fick en slags medborgarlön så tror jag att människor skulle byta jobb betydligt oftare och vara mer djärva i sina val för att komma fram till vad de verkligen brinner för. Idag väljer människor istället de säkra eller enkla korten, även om det kanske inte är de yrkesvalen som kittlar mest i hjärtat. Utan att vilja gå in i en politisk debatt: tänk vilken kollektiv kreativitet som skulle kunna frigöras om alla fick chansen att prova på precis det de drömmer om att göra!

Jag vill leva ett liv där jag inte behöver bekymra mig så mycket över om jag har råd att prova på nya saker i livet. Jag vill ha tid att bidra till samhällsnyttan på fler än ett sätt.

3. Det jag värdesätter mest är min familj och mina vänner

Jag skrev nyligen en lång lista över de saker som gör mig lycklig i livet. Efter att ha skrivit ner strax över 60 saker så började jag se en tydlig trend: precis alla saker jag listade var så gott som helt frikopplade från dyra inköp eller resor långt utanför Sverige. Det var snarare högst banala saker som att dricka varm choklad i skogen med min äldsta son, ta ett kvällsdopp i en insjö hos bästa vännens sommarstuga eller att klappa getter (!) som hamnade högst på listan.

Samtliga saker på listan hade på ett eller annat sätt en koppling till en kontakt med andra människor, dvs det är vilka jag upplever något med som är betydelsefullt, inte kvaliteten på själva upplevelsen. Att t ex åka ut och dyka i ett kalkbrott handlar om att jag får spendera en halv dag med min bror och diskutera allt möjligt, dricka varmt kaffe i termos och grilla korv över öppen eld. Att vattnet är grumligt och att det hade varit mycket vackrare under ytan om vi dök utanför Cyperns kuster har ingen betydelse.

Det här är en viktig insikt för det ger mig möjligheten att ifrågasätta många av våra tidigare livsval som ofta varit baserade på en slags norm över hur andra, ”lyckade” människor lever sina liv, och därför varit betydligt dyrare val.

Jag vill leva ett liv där jag har tid att prioritera relationerna till min familj och mina vänner!

4. Jag byter gärna min tid mot pengar om det är lustfyllt

Nu hoppas jag att resonemanget ovan inte låter som att jag är arbetsskygg, för det är jag verkligen inte. Jag har haft turen att jobba stenhårt med det jag brinner för i över 14 år nu, och jag hoppas att jag kan fortsätta ha drömjobb i många år till.

Självklart är inte alla moment i ens arbete roligt, oavsett jobb, och jag jublar inte precis när klockan är åtta på kvällen och jag måste hoppa in i ytterligare ett kvällsmöte efter att precis ha nattat ungarna efter en hel arbetsdag sedan tidig morgon. Men jag är inte ute efter en slags utopisk värld där allt jag gör är kul.

Däremot vill jag över tid gärna kunna minska andelen betalt arbete som jag inte känner ett starkt engagemang eller passion för. Då kan jag nämligen få utrymme för andra saker som jag hellre lägger min tid på, som att t ex ta en jaktlicens, lära mig flyga helikopter, göra musik eller att gå ut och vandra i fjällen och sova i tält.

Så ser min och min frus värdegrund ut. Den ligger till grund för de konkreta mål vi sattit upp för oss själva. I nästa blogginlägg går jag in på hur man bygger sin egen pengamaskin, där jag även presenterar våra konkreta mål.

Kategorier
Inlägg

Jag startade vägen mot ekonomisk frihet i helt fel ände

Här kommer ett råd till dig som just upptäckt börsen och möjligheterna med att spara och investera för ett rikare liv: Sätt dig ner och fundera över varför du vill investera på börsen och bli ”rik” – innan du börjar definiera specifika mål och strategier för att uppnå målet.

Om du inte kan artikulera för dig själv varför detta är viktigt för dig så kommer du sannolikt inte bli särskilt framgångsrik. Då finns dessutom risken att du sätter upp helt fel mål och tar oproportionerliga risker för att jaga ett mål som egentligen inte alls är viktigt för dig – precis som jag gjorde.

Min resa på börsen startades 2015 med idén att jag skulle bli rik på aktier. Jag hade ett mål att slå index med ca 20% per år och ha åtminstone tio miljoner på mitt ISK. I jakten på pengar lät jag mig påverkas av andra och köpte lite vad som helst. Framförallt köpte jag Fingerprint. Det gick som bekant bra först, men vände sedan snabbt till att gå helt åt helsike med sjusiffrig förlust som faktum!

Efter att den största chocken lagt sig efter förlusten så började jag fundera över hur jag fortfarande ska kunna bli rik snabbt, fast denna gång med en bättre riskhantering. Jag började titta på olika kvantitativa strategier som Magic Formula och tog fram raffinerade portföljstrategier med mål att slå index med ”bara” ca 5% per år. Det gick betydligt bättre med dessa strategier i den bemärkelsen att jag inte längre läckte pengar som ett såll, men rik blev jag ändå inte då jag bytte strategier hela tiden.

Det tog ända till slutet på 2019 innan jag faktiskt började fundera över varför jag vill investera på börsen. Det hann gå hundratals timmar på Avanza, Nordnet och i artiklar om teknisk analys innan jag kunde uttala ett syfte med allt jobb jag lagt ner på denna hobby som verkade gå ut på att bara förlora pengar! 😂

Min resa som jag beskriver ovan är precis tvärt emot hur man borde gå tillväga. Hade jag istället följt Simon Sineks modell The Golden Circle och börja i änden som handlar om varför/syftet innan jag gått vidare med hur och vad så skulle jag garanterat tagit betydligt mindre risker och därmed inte halverat mitt kapital på ett halvår. The Golden Circle nämns i boken Start With Why och är framtagen för företag, men jag tycker den fungerar lika bra när man ska definiera ett viktigt livsmål.

Varför, Hur, Vad?
Utan ett klart uttalat syfte så når du förmodligen aldrig ditt mål.

I nästa blogginlägg kommer jag att utveckla mina tankar kring mitt eget syfte och min värdegrund, vilket lett till ett konkret delmål att kunna gå i pension vid 55 års ålder och leva ett rikt liv på vägen dit.